Look at what we have become

              
 
 Leenden. Det känns som ett annat liv - ett liv som jag inte minns att vi hade. 

Ibland tänker jag på på hur det hade kunnat bli om allt det svarta inte hade kommit in i våra liv. Framförallt hur vi hade blivit då. Hade vi varit hela? Hade vi varit öppna? Hade vi mått bra? Hade vi varit hoppfulla? Hade vi kunnat våga tro att någon skulle kunna tycka om oss? Hade vi trott på oss själva? Hade vi kunnat känna lycka, på riktigt? Om vi inte väldigt tidigt hade tvingats möta allt det mörka både i vår omgivning och, senare också, inom oss själva. Om livet hade varit lite snällare mot oss - hur annorlunda hade vi och livet varit då? Ibland önskar jag att man kunde börja om alldeles från början.

Men vi lever nu och även om hoppet inte är jättestarkt finns det där inne. Vi har kämpat oss dit vi är idag men vi har inte riktigt nått fram. Än. Vi är långt ifrån den där gädjen vi hade alldels i början av våra liv. Jag hade önskat att vi (och alla andra människor) hade kunnat få ha kvar våra småbarns leenden och glöd i ögonen genom uppväxten och livet. Om så bara för några korta ögonblick. Vi har kommit så långt, vi tagit oss igenon så mycket - vi får inte slockna nu.


Wherever you go, I'm your shadow
Desert to ice flow, I will follow
Wherever you go, I'm your shadow
I'm your shadow

I know, I know, I know
Every way you move
You stay, you go, you change
I am far too

So wherever you go, I'm your shadow
Desert to ice flow, I will follow
Wherever you go, I'm your shadow
So wherever you go, I'm your shadow
Desert to ice flow, I will follow
Wherever you go, I'm your shadow
I'm your shadow


Tja! Hittade din blogg när jag sökte på jag hatar komvux haha och började läsa din blogg och känner igen mig så mycket i dina inlägg, speciellt om ålderskrisen, fyller tjugo i år och tror att vi båda jobbar som personlig assistent och båda vill plugga vidare och sluta med att knega ihjäl sig. Ville bara säga att du verkar som en as nice person och som kämpar på med livet. Känn inte efter för mycket och gör det du verkligen vill göra ( som med plugget )! Fast jag vet att det är sjukt svårt men värt :)

Svar: Haha, ja, om du googla på det förstår jag att du kom till min blogg. Det var en mindre rolig tid, speciellt när jag gick matematik kurserna, men det var verkligen värt det såhär i efterhand. Om jag inte hade gjort det hade det känts så mycket värre idag.
Usch, ja det är inte roligt när det inte riktigt känns som att man är där man vill vara och tiden bara flyger förbi. Men du är ju bara 20 år (snart) så ta det lugnt ;) Men jag kände på samma sätt när jag var 19 år också, så jag förstår dig.

Tack, det samma till dig!

beefearless.blogg.se

2016-05-11 // 23:20:51



Namn:
stammis?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback