Sluta ha så stora öron

 
 
Du har stora öron
Sluta ha så stora öron
Varför har du så stora öron?
Du ska inte ha så stora öron!

Ja sådana kommentar hör en ju inte så jätteofta tack och lov, men om vi istället byter ut kommentrerna till det här:

Du är blyg.
Sluta vara så blyg
Varför är du så blyg?
Du ska inte vara så blyg!


Vad de sa fick mig att tro att jag var en blyg person och att det var min största undergång. Jag kände aldrig att de var rätt, men, och jag förstod inte varför de uppmärksammade det. Det fruktansvärda, djärva fråga-"Varför är du så tyst?" - Alltid verkade så nedlåtande, som om det var något fel med mig som behövde åtgärdas.

Då känns det plötsligt väldigt bekant. Min poäng är att det är lika idiotiskt att kommentera människors utseende som sätt att vara på om det görs på ett negativt sätt. Om någon är blyg är den människan ju medveten om det - lika medveten som någon är om sina "stora örgon". Det förstnämnda är konstigt nog accepterat medans det är väldigt få som tar sig rätten att kommentara andras utseende negativt. Det påpekas allt som oftast som något negativt att vara blyg och jag anser att det är oerhört tragiskt. Det är hemskt att blyg är ett så negativt laddat ord, och att den personligheten problematiseras i skolan och samhället överlag. Ingen borde behöva känna att den personlighet de har inte är önskvärd.

Under min skoltid fick människor omkring mig att tro att min tystlåtenhet och blygsel var min undergång. Den frågan jag fick mest, och hatade oerhört mycket var: "Varför är du så tyst?" eller den klassiska frågan "Kan du inte prata?". Det är något så nedlåtande över frågorna, det är som att fråga "vad är det för fel på dig". Det gjorde så ont i mig varje gång.
 
Det är som att sticka en kniv rakt igenom någons självkänsla att påpeka deras sätt att vara på ett negativt sätt. 

Jag var för ungefär två veckor sedan hos en person som gång på gång påpekade för mig att jag var just blyg. Jag har hört det så många gånger förut. Nu är jag inte blyg på det sättet längre, det var jag som liten - nu har jag social fobi. (Läs: vilket beror mycket på hur jag har blivit bemött på grund av min blygsel) Det är så oerhört jobbigt när en försöker "verka normal" och gör allt för att dölja sin "annorlundahet" och någon kommenterar det en försöker dölja. Det är som att något går sönder inuti en. Jag har börjat bli så förbannad (Läs: inuti) när människor spär på det. "Du ska inte vara så blyg" Ehm, jo det ska jag visst? Människor ska vara det. Precis som att en del människor är öppna och framåt med allt och alla. 

Vi måste få vara som vi är och framförallt känna att vi kan få vara på det sättet. Det känns som en illustration i dagsläget men jag hoppas att det så småningom kan få bli så. Ingen människa ska behöva känna sig fel!





Namn:
stammis?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback